Träning vs träning...

Torsten:

"Jamen Pelle ska du inte försöka komma igång med lite lätt träning?"

"Vet inte..."

"Jamen försök..."

"Det är faktiskt inte motion som sådan jag har någonting emot!" När magister Oskar hade oss i skolan var det inte så svårt."

Oskar:

"En får tacka."

Pelle:

"Nej för magistern förstod - i alla fall vad det gällde mig - att det var muskeluppbyggande träning i traditionell mening jag framför allt ville ha! S.k. sjukgymnastik är förmodligen muskeluppbyggande på sitt sätt, men problemet för mig som funktionshindrad är att jag oftast måste ha någon som sliter och drar i mig för att s.k. sjukgymnastik ska ge någon effekt.  Detta är både jobbigt och gör ganska ont och är framför allt tråkigt.  Jag vet att man ofta under lektionen säger till träningsledaren att 'det går bra' och går gör det ju, men man står oftast ut för att få det hela överstökat. Lite smärta och träningsverk får man väl stå ut med, men det som blir fel är när specialisterna lämnar över träningen till ens personliga assistenter... Att ha en knyckig relation till sin sjukgymnast kan jag väl stå ut med. Men jag vill inte ha en dålig relation till mina assistenter på grund av träningen! Att mina personliga assistenter måste ta över som träningsledare är inte den enskilda sjukgymnastens fel, utan snarare ett organisatoriskt 'systemfel', jag vet men ändå..."