Pelle:
"Det är väl inte den lättaste situation att hantera, den som uppståt efter söndagens allmänna val i Sverige, men nog har vi haft lika svåra. 'Lotteririksdagen' (1973-1976) är det första som slår mig. 1970 hade Sverige övergått från två- till en-kammarriksdag med totalt 350 riksdagsledamöter. Vad utredarna den gången tydligen missat var att delar man 350 med 2 får man 175 och redan 3 år senare demonstrerades det med att de socialistiska och borgerliga blocken blev lika stora. Under de kommande tre åren 1973-1976 fick ett antal frågor avgörs genom lottning, kanske inte så demokratiskt? Vad värre är med vårat riksdagssystem är att när förutsättningarna för införandet av enkammarriksdag utreddes, utgick man - så vitt jag förstår - från att Sveriges riksdag i all evighet amen skulle bestå av fem partier, så när medborgarna nu sagt sitt och riksdagen består av åtta partier (med ett nionde förmodligen på ingång om några val) håller vårt representationsbygge på att krascha. Som medborgare och väljare hoppas jag man rättar till detta så snart som möjligt så vi kan välja in partier utan att tänka på procenten - så länge man klarar riksdsagspärren. Och personligen tror jag inte på något nyval. Vid ordet nyval brukar det politiska systemet drabbas av 'nyvalsfrossa' och söka efter alla andra lösningar först. Mig veterligt var senaste gången Sverige hade nyval - slutet av 1950-talet - i samband omröstningen om allmän tilläggspension."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar