Plötsligt strömmar välkända - och för många - folkkära, pianotoner ut någonstans ur Pelle inre:
"Ursäkta, det måste vara PJ som vill något särskilt!"
Pelle rullar en bit ifrån bordet innan han svarar:
"Hallå!"
"Hej det är PJ!"
"Ja, det såg jag väl…"
"Stör jag?"
"En aning, Oskar Granlund är här."
"Ja, men det är väl inget ovanligt?"
"I och för sig inte, men han har en dam i sällskap, så jag och Annica fikar med dem just nu."
PJ låter höra en vissling:
"Snygg?"
"Dom sitter bara några meter ifrån mig!"
"Ursäkta, då tar vi det en annan gång."
Pelle, uppenbart irriterad:
"Vad var det du ville?"
"Problem med magbrocket!"
"ovanligt!"
"Nej, jag vet, men det är den här balansen mellan magbrock och besvärlig hosta å ena sidan och mina förbaskat svällande ben å den andra. Mår bättre när det gäller hostan och brocket när jag får sitta i Permobilen; men benen sväller vilket oroar andra (läs assistenterna) mer än mig och även vården inriktar sig på andra delar av kroppen än jag själv… så jäckla jobbigt"
Pelle:
"Mmm, men som sagt, det här får vi ta senare, sköt om dig! Annica hälsar!"
"Tack, hälsa tillbaka!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar