Ivar återvänder till receptionen
och Pelle ansluter. Ivar anmärker:
Ӏr du inte sen idag? Var har du
Holger?”
”På akuten.”
”Vad säger du, är Holger på
akuten? Vad har hänt?”
” Vi fick samåkning med Seppo i
morse. Holger skulle till sjukan och kolla några värden och jag skulle hit.”
”Ja!”
”Holger satt så till i bussen
att Seppo tyckte det var enklare att ta ut honom med rullstolsliften.”
”Ja!”
”Riktigt hur Holger tänkte vet
jag inte bara att det måste blivit en miss i kommunikationen mellan honom och
Seppo, för när Holger klev ut ur bussen, fanns inte liftplattan där…”
”Neeej!!”
Ivar tar sig för munnen:
”Vad hände!”
”Holger föll framlänges med
rollator och allt ner mot liftplattan som fortfarande låg mot marken, men Seppo
var både snabb och stark. Medan han fångade upp Holger lät han rollator och glasögon
falla till marken… Naturligtvis en chock för de båda, men fysiskt sätt tror jag
Holger klarade sig bra. Seppo insisterade dock på att Holger skulle uppsöka
akuten. Om det fixades och trixades vet jag inte, men Ritva var där och kunde
ta hand om honom.”
”Skönt”
"Inte nog med att man ramlat ur färdtjänsten och åkt in för observation, det enda kanalerna visar här är 'Parolympics'... Och visst de är jätte duktiga idrottsmän och idrottskvinnor - även om jag inte fattar bedömningssystemet. Men bara för att jag i dag råkar vara 'förlamad' betyder inte de per automatik att jag är intresserad av idrottare med funktionsnedsättningar!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar